Sveriges Kaffehistoria Började i Göteborg

År 1657 skickade kung Karl X Gustaf iväg politikern Claes Rålamb till Konstantinopel för diverse förhandlingar med sultanen. Den resan gick inte så bra men Claes Rålamb kan ha varit den första svensken att ha provat kaffe i samband med den resan där han i en bok beskrev drycken enligt följande: ”Där kaffe är en kockad drick af bönor, som de dricka hett i stället af brännewijn, och der man icke småningom sopplar in det så bränner man sig der af illa, derföre han mig warnade at iag skulle se på honom och dricka som han. Det är elljest illa smakande, lijka som det wore lag af steckte Erter.”

Claes Ralamb smakade på kaffe i Konstantinopel
Claes Rålamb

Men trots det tog det många år innan kaffet hittade till Sverige.

Efter att kaffet hittade till Europa år 1616 tog det cirka 50 år att nå Sverige, det första lasset till Sverige kom år 1685 och äran att ta emot hela lasset på ett skålpund, 425 gram, var någon i hamnstaden Göteborg. Priset för detta var 50 daler kopparmynt.

För att läsa mer om kaffets resa i världen se artikeln om Kaffets Historia, Ursprung och Spridning.

Kaffet infördes genom tullen som medicin då det ansågs lindra flera åkommor så som huvudvärk, magbesvär, andnöd, njursten och svimning.

År 1687 fanns kaffet tillgängligt att köpas på Apoteken, men då kaffet var väldigt dyrt så dracks det i början endast av de förmögna i samhället och det var främst män som drack kaffe.

Kopparmynt. 1 daler. 1715
Kopparmynt, 1 Daler från 1715.

Det var dock under första halvan av 1700-talet som kaffet kom att lyftas upp ordentligt i Sverige, detta efter att kung Carl XII kom tillbaka från Turkiet där han och hans mannar lärt sig att uppskatta denna svarta dryck. När Carl XII återvände till Sverige tog han med sig en turkisk kaffekokare och den nya seden att dricka kaffe, med detta växte populariteten bland det svenska folket.

Det fanns vissa som som inte tyckte om kaffet lika mycket och motsatte sig kaffets popularitet och utveckling i landet. En av de var Carl von Linné som bland annat var kritisk mot kaffets effekter och de vanor som det medförde, medan andra var oroliga över att kaffeimporten ledde till att mycket pengar och silver lämnade Sverige.

Carl von Linné har bland annat sagt följande: “Den synes pigga upp de slöa och skärpa de dumma, men genom att uttorka hjärnan och nervsystemet försvagar den kroppen och orsakar för tidigt åldrande”. Samtidigt såg han dock potentialen för kaffet som medicin för ”dem som äro matta, dästa, flegmatiska och feta”.

Kung Carl XII lärde sig dricka kaffe i Turkiet
Kung Carl XII

På 1750-talet var kaffet fortfarande ovanligt i Sverige.

Mellan 1756 infördes ett förbud mot att dricka kaffe i Sverige och den som ertappades fick betala böter. Från 1756 fram till 1823 har det funnits fem tillfällen där kaffet fått förbud i Sverige.

Något intressant är dock grunden till förbudet 1756, förbudet kom till som en hämndaktion, detta då det på den tiden fanns stor brist på spannmål i landet och adel, präster och borgare kom att driva igenom ett förbud mot brännvinstillverkning. Detta upprörde många bönder som i sin tur drev igenom ett förbud mot kaffe, detta då de ansåg att kaffet var en dryck avsedd för de av högre samhällsstatus.

Under 1760-talet kom ett genombrott för kaffe och man kunde se en kraftig ökning av kaffeimporten.

1794-1796 infördes vad som kom att bli Sveriges sista överflödsförordning, förordningen medförde flera restriktioner för att reglera konsumtionen för lyxvaror i Sverige, bland annat kaffe.

Därefter infördes två förbud till mot kaffe under åren 1799-1802 och 1817-1823.

Under sista förbudet uppstod ett gille, även kallad kaffegille, med folk som vägrade ställa ifrån sig sina koppar och i hemlighet gick ut i skogen för att dricka kaffe. Om man tror att förbuden minskade kaffekonsumtionen i landet så trodde man fel, när förbuden väl hävdes så visade det sig att konsumtionen fått sig en rejäl ökning.

Ett gille är en grupp människor som går ihop för att skydda varandra, man kan se det lite såhär: i medeltiden var det brödraskap, i modern tid är det föreningar.

Göteborg var staden där man konsumerade mest kaffe och mot mitten på 1800-talet beräknades det att ungefär hälften av alla Göteborgs hushåll drack kaffe, i Göteborg var kaffet inte längre en dryck för folk med hög status, det hade spridit sig till alla samhällsklasser. Därmed fick kaffet status som en slags nationaldryck i Sverige.

Göteborg Södra Hamngatan 1880-talet
Södra Hamngatan 1880-talet

1855 var ett vinnande år för kaffe. Ett förbud kom mot att bränna eget brännvin, vilket ledde till att kaffet blev en större del av vardagen för folket än brännvinet. Med detta sagt var det även populärt att kombinera båda till vad som kallas för kaffegök eller kaffekask, kaffe som blandas med sprit.

Man skulle nog kanske våga säga att fikafenomenet uppkom runt mitten på 1800-talet då traditionen kafferep kom till, kafferep var en kvinnlig aktivitet där kvinnor umgicks genom att bjuda på kaffe och kaka.

På 1870-talet kom järnspisen, något som gav genomslag i bakandet och mot slutet av 1800-talet tillkom det traditionella söta kaffebrödet som även blev en viktig del av kafferepen.

1891 öppnades Bergman och Bergstrand AB i Göteborg, ett handelshus för kolonialvaror. 1934 köpte bolaget in sin första storskaliga rostmaskin från Tyskland och blev därmed det första storskaliga rosteriet i Göteborg. Bolaget är idag känt som Bergstrands Kafferosteri.

Ordet fika och dess betydelse att dricka kaffe kan man spåra bak till 1910. Exakt hur ordet kom till verkar det inte vara helt säkert, men det sägs ha uppkommit via ett hemligt språk i Sverige där man flyttade runt bokstäverna på orden. När det gäller fika kan det ha tillkommit via en blandning av det svenska ordet kaffe och det Nerderländska ordet för kaffe som är koffie (“koffi”)… kaffe… blanda… kaffi… flytta bokstäver… fika.

Under första och andra världskriget var det svårt att transportera varor mellan länder och därmed blev kaffe en lyxprodukt. Kaffet kom att ransoneras och därmed försökte folk hitta andra råvaror att ersätta kaffet med, exempelvis kunde man rosta och mala cikoriarot eller maskrosrot och låtsas att det var kaffe.

Dock fanns kafferepet kvar som koncept och kafferepet fick sitt stora genomslag under 1930-talet, en populär aktivitet som fortsatte in på 1940-talet men började sedan att avta. Kafferepet blev sen en tradition att ihop med kaffet äta olika sorters kaffebröd och kakor som skulle ätas i förutbestämd ordning enligt bakverkens konsistens, sötma och storlek. Enligt tradition såg ätordningen ut enligt följande:

  1. Vetebröd (bulle eller längd)
  2. Ljus sockerkaka
  3. Mörk sockerkaka
  4. Ljus, torr småkaka
  5. Mörk, torr småkaka
  6. Fylld småkaka
  7. Bakelse (ofta innehållande mandelmassa, alternativt en toscakaka)

Därefter tårta, men det var valfritt för den som orkar.

Kafferep utanför Sylstugan 1898
Kafferep utanför Sylstugan 1898

Runt mitten på 1900-talet kunde man hitta kaffeställen även i de minsta småstäderna, allt från konditorier för tanter med fina hattar till trendiga ungdomsfik med jukebox samt arbetarfik där gubbarna kunde hitta billigt kaffe att dricka mellan arbetspassen.

Men när kaffet blev allt vanligare i hemmet och bryggkaffet började ersätta kokkaffet i hushållen så blev många kvällsöppna kafféer tvungna att stänga igen, detta då allt fler började tillbringa kvällarna hemma i vardagsrummet med kaffe i en “tv-kanna” på soffbordet.

Det tog fram till 1990-talet för kaféer att återfå popularitet, då började det dyka upp kafékedjor inspirerade av amerikanska kaffekedjor som bland annat serverade espresso, caffe latte och cappuccino. Visserligen har dessa sitt ursprung från Italien egentligen, men det slog inte igenom i Sverige förens USA hade byggt upp trenden. Även amerikanska filmer och tv-serier som visade hippa amerikanare i storstäder som gick runt med take-away kaffemuggar kan ha haft en del inflytande.

Cafe Kaffehus med Kafferep alkohol och sju sorters kakor 1900-tal
Tavla representerande Kaffehus runt 1900-talet

Sedan runt 2000-talet, men framförallt från runt 2010-talet har kaffetrenden fattat nya former där allmänheten blivit allt mer medvetna och intresserade av kaffe. Mikrorosterier som rostar exklusivt “finkaffe”, så kallat specialkaffe, har blivit alltmer populär och med detta har det tillkommit kaféer som nischat sig på denna typ av kaffe. Många nischade kaféer har även olika trendiga bryggmetoder som påminner om äldre sätt att brygga kaffe när man bryggde för hand genom att hälla varmt vatten på kaffe. Denna sorts kaffe kan vara dyr och åter igen skulle man nästan kunna säga att kaffe har blivit en trendig statusmarkör, lite så som när kaffet först kom till Sverige. Kaffetävlingar så som baristatävlingar har blivit populära både på nationell och internationell nivå. Allt fler svenskar har fattat ett intresse för kaffe, bland annat har kaffeprovningar blivit en aktivitet som man kan gå på för att lära sig mer om kaffe och få smaka på skillnaden mellan olika kaffesorter.

kaffeprovning, göteborg, handbryggt kaffe, v60, specialkaffe
Handbryggning av filterkaffe med Hario V60

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *